Min hjärna går sönder

Det är ju så sjukt overkligt. Har kommit underfund med det NU.. NU efter snart 22 år...
Efter jag precis läste detta som stod på mig mail:
"Jag går i vart fall och tänker på det ibland och hoppas att du har det så bra som du bara kan."

Det är ju sjukt, att det inte är bara jag och min fantasi. Utan han finns.. han finns fakitskt! På riktigt!
Det är inte bara en dator som svarar mig när jag skriver. Utan det är han. Han.
Helt sjukt att den lilla raden, efter ungefär 12 års tid fick mig att inse, att det ÄR sant.

Måste gå och lägga mig och sova, och fundera mer på det här, får en ångest känsla i magen nu.
Vardagligt | | En kommentar |
Upp